Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Isak lyfter upp Dan.

Dan: Vad gör du med mig?

Isak: Jag plockar upp dig.

Dan: Men jag är ju inget blåbär. 

Isak ska till hösten börja arbeta på samma skola som jag. Det är kanske inte det coolaste vi har presterat, men en fast tjänst och bedömning av mer avancerad nivå var något Isak gärna ville ha. Dessutom är Sörböleskolan två skolenheter med fyra lag, så vi kommer knappt att se varandra, men att berätta allt detta varje gång man berättar att man har fått ett nytt jobb kan vara ganska tärande.

 

Isak var på personalfest i onsdags och de som satt vid hans bord undrade då vad han skulle göra i höst.

- Jag ska jobba på Sörböleskolan, sa han.

- Jaha, få se, vad är det din fru gör?

- Hon är också lärare. I Boliden.

 

Hrrm. Oops. A little lie. 

 

Två timmar senare kom en ny människa och satte sig vid bordet och ställde precis samma frågor, men med två öl till i kroppen kunde Isak inte längre ljuga:

- JA MEN OKEJ OKEJ OKEJ! JAG LJÖG! Hon jobbar inte i Boliden. Hon jobbar på Sörböleskolan.

 

Isak blev utskrattad och mobbad resten av kvällen. 

Har vabbat med Dan idag. I natt kunde jag inte sova. Allt jag hörde var Dans små, korta andetag bredvid Isaks stora, långa. Den lille sonen och den store pappan. Det var så fint! 

Isak kommer hem nyklippt. Dan ser lite förvånad ut. Vart har pappas långa hår tagit vägen, liksom? Till slut kommer Dan på vad han ska göra. Han trycker in Isaks näsa med sitt lilla finger och utropar glatt: BUSUNGE!

<3

Isak: Alltså, du fattar inte! Han är dum i huvudet!
Jag: Men så farligt kan det väl inte vara?
Isak: Jo, han är dum i hela huvudet.
Jag: Men beskriv vad han gör.
Isak: Han älskar till exempel att citera sig själv.


Okej då. Dum. I. Huvudet.

Isak: Vi kanske inte kan fara på Eddahallen imorgon, för Dan har blivit så förkyld.
Polly: Det är ingen fara. Vi kan gå till förkylningsaffären.
Isak: Förkylningsaffären?
Polly: Ja, så kan dom torka Dan med ett papper.


Tänk om det fanns en sådan enkel lösning på problemet.

Furuögrund dagen före dopparedan 2009

Polly på Grubban julen 2009



Julafton 2010 i Hjoggan (Dan föddes ganska precis två dygn senare.)


Luciafirande 2010 på Alhems förskola. Jag är höggravid och trööött som ni ser!


Busjul med moster Johanna i Hjogg 2010



Jul i Hjoggan, Polly knappt sex månader, 2008


Polly med morfar 2008


Julen 2008



Jul i Hjoggan 2008


Polly knappt sex månader, julafton 2008

Snart är det dags för Dans första jul. Spännande!

På väg till Ainas passerar vi kyrkan.

Isak: Ponera att man skulle lägga ner kyrkan och göra lägenheter därinne.
Jag: Okej.
Isak: Om vi fick första tjing, skulle vi då välja kyrktornet?
Jag: Shit vad coolt det vore, men finns det hiss?
Isak: Eh. Nä. Det finns ingen hiss i kyrkan.
Jag: Nä, men då är ju frågan var vi skulle ha barnvagnarna.
Isak: Men vi kan ju inte tacka nej till kyrktornet på grund av barnvagnar.
Jag: Fast det skulle verkligen vara skitbökigt. När barnen blev större vore det ju lugnt, men det är ju ganska många år bort. Om vi inte hade barnvagnar att förvara skulle jag aldrig tacka nej till kyrktornet, men nu har vi ju faktiskt barnvagnar.
Isak: Ja, det är ju den här frågan jag brottas med varje gång jag passerar kyrkan.

Innan jag berättar detta vill jag självklart uttrycka min förtvivlan över det som hänt. Stackars alla som förlorade någon de kände i flygplanskraschen som kostade så många människor livet. Vi svenskar kommer kanske främst att minnas dig, Stefan Liv. En duktig målis. Utom Isak förstås, för han visste aldrig vem du var.

Jag: Stefan Liv är död!
Isak: Få se nu. Visst var det han som hade stadskampen? Eller heter han Staffan Ling?

Herregud.

På min 30-årsfest igår dansade Isak som vanligt skiten ur alla andra. Grannen, Simon, var lyrisk efteråt:

- Alltså topp tre i livet: 1) Georg föds. 2) Sally föds. 3) Isaks dans.
Simons fru, Anna: Men hallå! När vi gifte oss då? Är inte det på topp-tre-listan?
Simon: Nä, alltså det kommer fyra. Efter Isaks dans.

He has got the moves, my baby!

Nu när också Dan äter vanlig mat börjar det vara riktigt jobbigt att inte ha någon diskmaskin. Därför ska en sådan inhandlas när vi får septemberlönen, för då är alla måsteinköp bortgjorda. Min mun har kostat en halv förmögenhet, bilen behövde lagas och tapeter och kök har rockat loss på några laxar. Men i slutet av september blir det alltså en diskmaskin. Den kommer att bli hemmets pärla!

I natt drömde jag emellertid något så fruktansvärt som att jag och Isak var på fest och pajade en hel inglasad veranda. Vi skulle bli återbetalningsskyldiga. 30000 skulle ägarna avkräva oss, vilket de påstod var "kompispris." Det var det kanske, men jag och Isak smög dit natten därpå för att försöka laga verandan själva. Jag minns bara att vi hade häftstift med oss. Hur vi häftade ihop glasbitarna vet jag inte, men vi lyckades laga det mesta. Tyvärr rasade allt en gång till just när vi var klara. Den andra gången inglasningen gick i tusen bitar förstördes ännu mer än första gången, vilket gjorde att vi i slutändan skulle betala hela 40000. Själv är fan inte bäste dräng.

Jag mådde sjukt dåligt hela natten och är idag väldigt glad att det bara var en dröm. Inget ska få stå i vägen för vår diskmaskin. Inget!

Inatt lade jag mig i sängen när Isak redan sov. Isak greppade en av mina skinkor och utbrast:
- VAD GÖR DU?
- Eh. Jag tänkte sova.
- MEN DU HAR JU INGA KLÄDER PÅ DIG!
- Eh. Nä.
- MEN DU KAN JU INTE SITTA NAKEN I SKOLBÄNKEN!

Vi ska snart handla 50-talstapeter och har därför mätt väggar ikväll. Isak har mätt och jag har noterat siffrorna. Sedan har jag fiffigt tänkt ut hur vi kan räkna ut måtten på vissa väggar så att vi slipper mäta i onödan.

Jag: Jaja, men då tar vi den väggen minus dörröppningen så får vi måttet på den där väggstumpen.
Isak: Alltså Idha! Du imponerar!
Jag: Hahaha, men det här är ju inte särskilt svår matte.
Isak: Men ändå. Det här är typ årskurs 9:s teknik.

Det verkar alltså inte som att Isak hade så höga förväntningar på mina skills.

Jag och Isak står i kassakön på Coop och det är snart vår tur. Plötsligt grinar Isak illa och tar sig för magen.
Jag (lite oroad att aortan just brast eller något): Vad hände?
Isak: Det sparkar.
Jag: Va?!?!
Isak: Eller det känns så.

Vem har befruktat min man? Coz it ain't me.

Jag och Isak står framför spegeln och borstar tänderna. Vi är båda baröverkroppade.

Isak: Här står vi nu, man och kvinna, som tagna ur biologiboken!

Isak: "Alltså Polly är ju mycket bättre på att dansa än många av mina kompisar."

Århundradets diss?

Vad räknas egentligen som nattlig barnpassning?

Bakgrund: Dan har klagat över att ha tappat tutten var femte minut. Isak har gett honom tutten fler gånger än jag, det medges. Dan tappar tutten för 14094e gången och börjar gnälla.

Isak: Nu får du ta honom!
Jag: Vadå? Du har väl inte varit uppe med honom?
Isak: Nä, men jag har lyssnat på honom i över en timme.
Jag: Men det har ju jag också.
Isak: Fast det hade du ju inte behövt.

Vad fan? Som om Isak hade behövt ligga och lyssna på honom! Snart börjar vi väl med escados också.

Jag sitter nu här med en klarvaken Dan och hoppas att han ska somna fort. Jag tar Dante hela nätterna varje natt (utom någon enstaka tuttistoppning och något enstaka blöjbyte) och när man en gång har en natt då man är lite tröttare än vanligt räknar Isak "lyssning" till att han har avlastat mig. Vad fan! Då får han väl stiga upp med Dan så att jag får sova medan Isak lyssnar på sin son. Han är bortskämd, min man. Eller?

Dan har bajsat.
Isak: Du, Dan. Vad är det för doft du har på dig?