Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Jag höll emot länge.
- NEJ, sa jag.
- NEJ, sa jag.
- JAG VÄGRAR, sa jag.
- FACEBOOK ÄR INGET FÖR MIG, sa jag.
- MAN FASTNAR BARA, sa jag.
- DET DÄR ÄR EN FLUGA, sa jag.
- MEN ORKA, sa jag.

Nu säger jag: Klart som fan att facebook är någonting för mig och nu är jag ju trapped. Jag kommer aldrig att komma ur det. Som med lunarstorm/helgon. Jag var fan äldst på ställena innan jag insåg att det var dags att koppla ner, logga ut, gå hem.

Så nu är jag addicted to facebook. Adda mig!