Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Nu när också Dan äter vanlig mat börjar det vara riktigt jobbigt att inte ha någon diskmaskin. Därför ska en sådan inhandlas när vi får septemberlönen, för då är alla måsteinköp bortgjorda. Min mun har kostat en halv förmögenhet, bilen behövde lagas och tapeter och kök har rockat loss på några laxar. Men i slutet av september blir det alltså en diskmaskin. Den kommer att bli hemmets pärla!

I natt drömde jag emellertid något så fruktansvärt som att jag och Isak var på fest och pajade en hel inglasad veranda. Vi skulle bli återbetalningsskyldiga. 30000 skulle ägarna avkräva oss, vilket de påstod var "kompispris." Det var det kanske, men jag och Isak smög dit natten därpå för att försöka laga verandan själva. Jag minns bara att vi hade häftstift med oss. Hur vi häftade ihop glasbitarna vet jag inte, men vi lyckades laga det mesta. Tyvärr rasade allt en gång till just när vi var klara. Den andra gången inglasningen gick i tusen bitar förstördes ännu mer än första gången, vilket gjorde att vi i slutändan skulle betala hela 40000. Själv är fan inte bäste dräng.

Jag mådde sjukt dåligt hela natten och är idag väldigt glad att det bara var en dröm. Inget ska få stå i vägen för vår diskmaskin. Inget!

Jag, Isak, Karin, Anders och Emma kollar på "VM-magasinet" från friidrotts-VM som pågår.
Jag: Friidrotts-VM i Paris 2003. Det var tider det.
Karin: Ja, vi tog väl sju guld!
Jag: Njae. Inte sju guld. Vi tog fyra, tror jag. Eller tre.
Karin: Nä, men vi tog nog sju guld.
Jag: Klüft, Holm, Olsson, Kajsa kanske...
Karin: Men visst tog vi något i cykel?

Snart kanske det lugnar ned sig. På torsdag ska jag övernatta med 7B i Stortjärn. Det kommer nog att bli roligt men väldigt lite sömn för ansvarsfulla fröken. Det är mycket med LGR11, ny skola och två barn. Dessutom har jag gått upp 2,5 kilo i sommar. Satan! Jag som hade varit så duktig och gått ned nästan allt efter graviditeten. Men man måste ju faktiskt få ha semester också.