Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Ser masstarten i skidskytte för herrar och plötsligt händer det.

Kalle Grenemark: "Jaja, både Färgman och Berry är med!" 

Ukraina gör 2-1 på Sverige i EM. Jag vill dö. Svärmor, som har broderat under stora delar av matchen, uttalar sig plötsligt:

- Jag tror inte att det är bra att ha en lång målvakt.

Nä, det är därför man ser så många dvärgar vakta burarna i landslagssammanhang.

Polly: Vems BH är det här?
Jag: Det är min bh. Det är bara jag som har bh i vår familj.
Polly: Jaha.
Jag: Men när du blir stor kanske du också måste ha en bh.
Polly: Ja, och när jag får tissar får jag följa dig på hockey.

Innan jag berättar detta vill jag självklart uttrycka min förtvivlan över det som hänt. Stackars alla som förlorade någon de kände i flygplanskraschen som kostade så många människor livet. Vi svenskar kommer kanske främst att minnas dig, Stefan Liv. En duktig målis. Utom Isak förstås, för han visste aldrig vem du var.

Jag: Stefan Liv är död!
Isak: Få se nu. Visst var det han som hade stadskampen? Eller heter han Staffan Ling?

Herregud.

Jag, Isak, Karin, Anders och Emma kollar på "VM-magasinet" från friidrotts-VM som pågår.
Jag: Friidrotts-VM i Paris 2003. Det var tider det.
Karin: Ja, vi tog väl sju guld!
Jag: Njae. Inte sju guld. Vi tog fyra, tror jag. Eller tre.
Karin: Nä, men vi tog nog sju guld.
Jag: Klüft, Holm, Olsson, Kajsa kanske...
Karin: Men visst tog vi något i cykel?

Gårdagens drabbning mellan Holland och Sverige i fotboll hade kunnat bli en helt nattsvart tillställning för mig och mina syskon (som såg matchen tillsammans), men tack vare min systers okunskap blev det inte så. Alla tre syskonen Lindquist har spelat fotboll och ingen av oss har varit helt oäven. När det kommer till fotboll på tv är en av oss helt värdelös: Johanna. Jag bjuder här på några av hennes bravader och kommentarer från igår:

1) Att satsa på helt fel häst
Johanna satsar 200 kronor på vinst till Sverige och tjoar att hon kommer att vinna massor eftersom svensk seger ger fem gånger pengarna. När Holland sedan gör 1-0 tidigt och jag säger: "Det är världens näst bästa lag, vad hade du väntat dig?" svarar Johanna: "Men varför sa ni inte det?" Detta trots att både jag och William tidigare under kvällen hade berättat att Holland spelade VM-final tidigare i år.

2) Att vara femton år efter alla andra
Johanna frågar var Kenneth Andersson "och dom andra" är.

3) Alzheimers
Toivonen lyfter en boll över målvakten, men utanför målburen - Sveriges klart bästa målchans. Johanna blir mycket upprörd. Några minuter senare utbrister hon: "Men nu gör han ju något dåligt igen, den där....öh....Dimmeister!"
Jag: Toivonen?!
Johanna: Ja, jag visste att han hette något ovanligt.

4) Att inte ha upplevt saker tidigare i sitt liv
Sverige får frispark i ett bra läge. TV4:s grafik markerar punkten från vilken frisparken ska slås och sedan en cirkel som utgår från frisparkspunkten. En jättecirkel i knallrött visas på planen och för den oinsatte kan detta vara mycket otäckt:
Johanna (halvt på allvar): Va?! Är det något UFO som är på väg att landa nu eller?

5) Att hatattackera fel lag
Erik Hamrén får bollen på sig när den rullar över sidlinjen. Han sparkar den till Safari (som ska kasta ett visst inkast.)
Johanna: Men vad fan är det där för jävla halsduksjävel?
Jag: Det är Sveriges förbundskapten.

6) Att välja fel strategi
Holland trillar boll och svenskarna försöker stressa de holländska spelarna till misstag, men utan att lyckas. Sverige får inte tag på bollen.
Johanna: Men ska ni gå påååå eller?
Jag: Alltså, "går på" gör man när man spelar i flickor D sjumanna. Sedan inser man att "gå på" bara leder till att man blir bortdribblad. Det skulle förvåna mig om spelarna i landslaget "går på" om de inte har ordentligt med understöd.
Johanna: Men... vad gör de då?

Det här med zonspel och ta bollen i rätt läge av motståndaren har hon visst inte hört talas om.

Isak: Tror du att Gunde Svan kallar sin sperma för Gundehonung?

Eller hur det nu var. Måste visst damma av min gammspanska snart om den inte ska totaldö.

Det är länge sedan jag bloggade. Detta beror på att jag har stigit upp någon gång mellan 05 och 06.30 tretton dagar i rad. Ja, det är sant. Polly är galen och mycket pratglad. Det kommer flera ord varje dag och ibland sätts dessa ihop i fina små meningar. Som: Hallå pappa! Eller Janna däl? (Är Johanna där?) Mest används dock "NEJ!" Pizza lärde hon sig igår.

Förutom att jag stigit upp i ottan har det varit möten och arbete till sena kvällen och när det inte varit det har det varit hockey och man blir ju skittrött om AIK hela tiden ska vara i förlängning! Jaa, mitt val att sitta uppe, men man kan ju inte gå och dö bara för att man har ett barn som stiger upp tidigt.

Ikväll ska jag och Isse få skaka loss. Johanna har 25-årsfest och det ska bli en fröööjd för mamman att sova ut imorgon. Isak var och svirade i Umeå igår med grabbarna grus. Någon sa något taskigt om en tjejs utseende varpå Isak försökte rädda tjejens ära med följande ord: "Men alltså, nu är ni ju taskiga. Inte för att man ska döma folk efter utseende, men om jag skulle göra det skulle hon ändå få... G minus."

Det blir inget fotbolls-VM för Sverige. Jag kommer att hålla hårt och svårt på Danmark i VM. Som den nordpatriot jag är.

Frågan vi nu ställer oss är: Vem blir den nye förbundskaptenen? Blir det Henke Larsson är det något som är fel. Jag hoppas lite på Svennis, mest för att det kan leda till roliga skandaler.

Inget VM för Sverige. Det gör lite ont. Tur som fan att OS i Vancouver går 12-28 februari så att man inte blir helt sportlös nästa år.

Jag har legat sjuk sedan onsdag eftermiddag. Igår hade jag 38.0. Polly är också sjuk. Hon hade 39.2 igår. Den ungen ska då alltid vara värst! Nu mår jag lite bättre. Om Polly fortfarande är risig idag drar jag till Umeå. Mycket lutar alltså åt ännu en Umeåhelg. Denna gång i feberns tecken. Isak, det svinet (höhö), ska gå på klassfest ikväll.

Jag sär, jag sär.

Sällan har det gjort så ont i mig som när Mustafa Mohamed föll över hindret på DN-galan i fredags. Han är typ Sveriges finaste människa.

Hemkommen från mitt secret mission som inte längre är secret. Kerstin och Jonas ska gifta sig i sommar och därför var det på sin plats med en möhippa. En möhippa ska så klart passa bruden i fråga, vilket den här sannerligen gjorde. Att den även passade mig är ingenting jag gnäller över.

Närvarande på möhippan: Bruden, undertecknad, Therese, Tina, Anette, Louise, Maria, Camilla och Erika.

12.00 låg tre förklädda tjejer i slänten vid Landskyrkan i Skellefteå. Vi var utklädda till gamla gubbar. Tänk otäcka tomtar. Den intet ont anande bruden var (trodde hon) på väg till Byske med sin blivande make för att förtöja en segelbåt som Jonas syster hade köpt. Vid Landskyrkan stannade Jonas och bad Kerstin kolla om det var något fel på bakdäcket. Kerstin klev ur och Jonas körde därifrån. Kerstin fattade ingenting. Vi sprang fram och spelade upp ett meddelande i örat på henne:
- Detta är en kidnappning. Sätt på dig ögonbindel.

Första aktiviteten var paintball. Mitt lag hette "Team K" och anfördes av bruden själv. För dagen iförd en Rosa Panterndräkt. Förutom jag och Kerstin ingick Therese i laget. Tre stridspittar mot två stridspittar (Anette och Camilla) och en pacifist: Erika, som knappt vågade skjuta och därför blev träffad en hel del. Paintball är the shit. Jag rekommenderar alla att ta en dag ute i Åbyn, Byske och skjuta. Skjuta! Skrotbanan är roligast. Att sitta i bilar och skjuta genom bilrutan är oväntat roligt. Fast djungelbanan var också bra. Älgtorn är underskattade. Man ser alla. Pang, pang, pang. Självklart vann mitt lag. Vi spelade i tre timmar. Idag har jag ont överallt, men inte av några träffar. Bara träningsvärk. Anfall är bästa försvar.

Efter paintballen var vi hungriga så det blev picknick på Rovön. Tina hade gjort god sallad. Stackars Kerstin fick klunka i sig Aurora (blåbärsvin) som hon drack jämt och ständigt i tonåren. Det verkade inte som att det smakade lika bra nu som då. Efter picknicken begav vi oss till natursköna Sjöbotten. Där paddlade vi ut till en bastuflotte. Anette visade sig vara en baddare på att paddla. Jag satt alltid i mitten av båten och gjorde ingenting. Jag fick till och med hjälp med att ta på mig flytvästen. Så kan det gå. Vi satt på bastuflotten i bikini till närmare halv elva på kvällen. Vädret var fantastiskt. De flesta av oss doppade sig. Även undertecknad. Isak är mycket deprimerad över att jag (den kända badkrukan) har doppat mig tidigare än honom i år. Jag hade flytväst på mig eftersom alkohol och bad inte ska kombineras. Jag är så jävla gammal.

Sista anhalt var Falmarks fritids. Ungefär hälften av oss har ljuva discominnen (och andra mer pinsamma minnen) därifrån. Jag och Therese (the snipers) slocknade i soffan vid 02. Ingen var särskilt full. Vi hade bara tagit ut oss så till den milda grad att vi inte pallade mer.

En fantastisk möhippa och en fantastisk mö. Jag hoppas att hon hade roligast av alla. Det tror jag. Själv hade jag sjukt kul och det var fantastiskt att vara barnfri en hel helg. Att träffa Polkan ikväll var också helt fantastisk. Så klart. Längtan är fint.

Fler möhippor. Gift er, vänner. Allt blir så himla trevligt då. Ni som vill se Kerstin stå brud ska ta er till Bureå kyrka klockan 16 den 25/7. Jag kommer självklart att närvara eftersom Kerstin är en väldigt god vän. Det kommer att bli superfint och superkul. I wouldn't miss it for the world.

När Tina har fått tummen ur ska jag lägga upp bilder från möhippan!

Syrran har länkat till en sida där man kan testa hur snabb man är på tangenterna. Här har ni mitt resultat:

539 characters per minute.
80 correct words
0 wrong words.

Not bad! Jag är rankad som nummer 292 av 210150. Undrar vad mamma skulle få för resultat. Hon skulle nog vinna hela skiten.

Det lönar sig att lära sig fingerställningen!

AIK dängde dit Linköping i den första kvartsfinalsmatchen. 3-2. Det var vackert och lite Petter Hansson-grisande i kombination. Det var en fin kväll på Schlosset. Johan Norström slängde sig ned på golvet när vi lyssnade på solot i "Bed of roses." Det bjöds på kvarglömd öl. Det dracks vin. Polly hade på sig sin AIK-pyjamas. Hon var inte på slottet, men ändå. Linus hade på sig sin AIK-tröja. Jag hade på mig något hot. Vi vann. Vi vann och de andra förlorade. Jag sa att jag hade en good feeling. Det är långt kvar till semi, men långt är aldrig omöjligt.

Till och med Renberg hade spring i benen. Det bådar gott. Han hade kanske inte lika mycket spring i benen som en Astrid Lindgrenkaraktär. Men ändå. Taxichauffören var från Piteå. Det känns lovande inför fortsättningen. Wille körde Bygdeå-Ålidhem på 17 minuter. Det verkar livsfarligt, men är ett gott omen.

Skulle jag ha fått välja en schlager till gårdagen skulle jag självklart ha valt Carolas Invincible. Ikväll åker jag till Skellefteå och stannar där till onsdag. Syrran fyller år. Det blir fest i dagarna fem.

Datorn funkar fortfarande inte. Vi får knappast någon hjälp förrän Linus kommer hem från Australien. Hurry home, Linus. Detta har hänt:

ISAK I SÖMN:
Jag: Upp och hoppa!
Isak: En omnivor.
Jag: Vem är omnivor?
Isak: En gammkvinna. En andra generationens...hjälte.

Om ni inte vet vad omnivor betyder får ni fan googla.

TAMARA I VAKET TILLSTÅND:
- Jag läste om Hans Olsson som åkte super G för Sverige. Han kom ned sex och en halv sekund efter segraren och sa själv att om man åker så dåligt som han gjorde borde man inte få representera sitt land. Då dog jag av...medhåll.

Lindsey Vonn är så jävla jävla snygg. Jag vet inte om det är L-word som gjort att jag lägger märke till fler vackra kvinnor nowadays, men Vonn är riktigt hot. Slå på damernas kombination i morgon och njut.

För övrigt är det nu nedräkning till melodifestivalen 2009. Marie Serneholt sjunger Disconnect me på lördag. I wish, Marie. Jag hejar lite på Shirley, bara för att hon fick barn ungefär samtidigt som jag.