Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Ukraina gör 2-1 på Sverige i EM. Jag vill dö. Svärmor, som har broderat under stora delar av matchen, uttalar sig plötsligt:

- Jag tror inte att det är bra att ha en lång målvakt.

Nä, det är därför man ser så många dvärgar vakta burarna i landslagssammanhang.

När Polly träffar sin farmor brukar farmor trolla för Polly. Farmor pratar ofta om sin "magiska kraft." Bland annat är hon himla skicklig på att trolla fram och bort studsbollen som finns hemma hos farmor och farfar.

Annandag påsk var vi på påskmiddag hos Isaks föräldrar (alltså Pollys farmor och farfar.) Polly lekte i vardagsrummet och ropade plötsligt:
- Farmor! Studsbollen rullade in under pianot.
Farmor gick ut i hallen för att hämta skohornet. Sedan satte hon sig på knä vid pianot och försökte dra fram studsbollen med skohornet.

Polly (besviket:)Men vad hände med din magiska kraft?

Ja, det kan man verkligen undra!

Polly har under en längre tid lekt med mynt. Hon stoppar dem i sin spargris sparuggla och sedan häller hon ut dem i sängen för att stoppa tillbaka dem i sparugglan när leken är slut. Ikväll lekte hon samma lek och sa:
- Farmor säger att man ska stoppa pengarna under madrassen.

Sedan ringde jag Karin (farmor) och frågade om hon verkligen hade sagt det. Hon hade mycket riktigt gjort det, men mer för att upplysa om hur vissa människor förvarade sina pengar förr i världen. Några timmar senare gick jag upp på Pollys rum och fick en smärre chock. Hon hade slitit bort alla sängkläder från sängen, men det värsta var att hon även hade lyft av madrassen. Allt för att kunna spara sina pengar under madrassen. Herregud. Jag bävar nu för att hennes pengalek ska spåra ur och att vi alltid ska behöva starta ett sängfixarprojekt innan hon kan gå och lägga sig. Lite gulligt, men även lite jobbigt. Särskilt som hon kör med argumentet:
- Men farmor säger ju att man ska ha pengarna under madrassen!

För övrigt var Isak och Polly i Umeå i helgen och firade Sara som har fyllt 25 år. Jag var hemma med en febrig liten kille. Framme i Umeå överräckte Isak och Polly presenterna till Sara som klämde på ett av paketen från oss och sa: Vad kan det här vara då?
Polly var inte sen att svara: En gryta. Från Myrorna.

Jasi. Det är rart med barn.

Polly: Idag ska vi till farmor och farfar.
Jag: Jo.
Polly: Du vet, farmor...
Jag: Ja.
Polly: Det är den lilla söta.

Jag, Isak, Karin, Anders och Emma kollar på "VM-magasinet" från friidrotts-VM som pågår.
Jag: Friidrotts-VM i Paris 2003. Det var tider det.
Karin: Ja, vi tog väl sju guld!
Jag: Njae. Inte sju guld. Vi tog fyra, tror jag. Eller tre.
Karin: Nä, men vi tog nog sju guld.
Jag: Klüft, Holm, Olsson, Kajsa kanske...
Karin: Men visst tog vi något i cykel?

I lördags hade jag en liten middag för att jag har fyllt 30 år. De bjudna var endast mamma, pappa, syrran, Micke, brorsan samt Isaks mamma och pappa. Ja och så Isak, Polly och Dan förstås. Ibland älskar jag verkligen att jag och Isak har hittat varandra trots att vi kommer från ganska olika familjer. Åtminstone kulturellt sett.

Karin (Isaks mamma) och mamma samtalar inför schlagerdeltävlingen som jag har bestämt att vi ska se.

Mamma: Vi såg faktiskt inte schlagern förra lördagen.
Karin: Nä, inte vi heller.
Mamma: Nähä, gjorde ni något speciellt eller?
Karin: Jo, vi var faktiskt i Stockholm och såg Trollflöjten.
Mamma: Åh vad spännande.
Karin: Gjorde ni något speciellt?
Mamma: Jo, vi var faktiskt på bio och såg Änglagård III.

Det känns skönt att jag kan ha en fot i båda kulturerna. Jag skulle förmodligen gilla både Trollflöjten och Änglagård III!

Jag skrev ett sms till svärmor häromveckan: "Åh! Jag har vårkänslor och ingen är sjuk!" Svärmor svarade följande från sin nya iphone: "Ja, som Amy Diamond sjunger: It van only get bryter."

Mm. Precis så sjunger hon.

Jag skrev nyss ett inlägg som kan ha försvunnit, eller så ligger det ute nu och hänger i luften eller i cyberrymden eller något. Det handlade i alla fall om mina fantastiska elever. De är helt underbara. Det är säkert smekmånad än, men de är så sjukt roliga och ivriga. Diskuterar och ifrågasätter och gör sitt bästa. I love 'em. Jag kommer att leva länge så mycket som jag får skratta. Och lära mig. Inte fan visste jag vad blockflöjt hette på engelska förrän idag.

Imorgon tar svärmor med sig Polly hit. Det blir Skellefteåhelg för familjen Karlsson. Isak kommer på fredag. Det känns skönt. Inga polisbilar att oroa sig för när man räserkör mellan Bo Lidén och Umeå.

Syrran och Fredde tar väl hand om mig, men imorgon ska jag sova hos Karin och Anders igen. Jag har den bästa familjen. Både mina föräldrar, syrran och Fredde och Isaks föräldrar ställer verkligen upp för att det här pendlandet ska fungera för mig, Isak och Polly. TACK!


Avslutningsvis en dålig vits:

- Vet du varför Hitler aldrig svarade i mobiltelefonen?
- Nä???
- Han hade den på judelös.

Svärmor: Jag har köpt en kamera.
Jag: Jaha, vad kostade den?
Svärmor: Typ 3000.
Jag: Oj!
Svärmor: Ja, men då har den ansiktsigenkänning också.
Jag: Jaha, vad bra!
Svärmor: Vad är det egentligen?

Äntligen har Umeå blivit lite mer New York. En sushirestaurang har nyss öppnat. Det känns fräscht. Efter jul ska en japansk restaurang öppna här i stan. Jävligt fräscht!

Jag blev därför inte alls särskilt förvånad när jag och Isak gick in på stans nya sushirestaurang och såg karaktären Miranda från Sex and the city bakifrån. Jag påpekade det genast för Isak, som blev alldeles till sig. Där satt hon, Miranda Hobbes, och käkade sushi. Fast det var så klart bara random Umebo som hade likadan frisyr som Miranda. Typiskt.

Snart kommer svärmor hem med sushi. TAKE AWAY-SUSHI. Jag dör av storstadsdåndimp.

Isak är morgonkinkig och bakis och snäser åt alla.

Isaks mamma: Men gud vad du är kinky idag, Isak!

Verkligen?