Igår kväll var Isaks föräldrar samt syskon här på paltmiddag. Med sig hade de en liten stol till Polly. En stol vars sits egentligen är ett lock! Surprise: Man rymmer saker i den! Gud så kul att stoppa saker i den! Ja, det tyckte ju inte jag, utan Polly. Polly var oerhört stolt över sin nya stol. Äntligen en stol lagom stor för henne. Vi hade faktiskt köpt en grön trädgårdsstol till henne ifjol men Isak satte sig på den när han skulle ta på Polly overallen i höstas. Heja.

Idag förvandlades den nya, fina stolen till skräckens stolshynda. Polly satte sig inte på stolen utan i stolen. Alltså i självaste förvaringsutrymmet. Jag brydde mig inte. Hon sätter sig alltid på konstiga ställen (garderober, tvättkorgar, lådor, bord.) Det var inget nytt under stolen solen.

Efter en stund ville Polly kliva upp ur stolen. Det gick inte så bra. Först skrattade jag bara, men när Polly nästan började gråta fick jag lov att pallra mig dit och se vad som stod på. Mycket riktigt. Polly satt verkligen fast. Fullständigt. Jag och Isak försökte med alla möjliga medel få upp henne, men omöjligt! Vi bände ungen fram och tillbaka. Ben och knän och fötter och blöja förflyttades så gott det gick, men icke. Polly var helt enkelt för stor. Hur hon överhuvudtaget fick ner hela sig är för oss en gåta, men eftersom hon alltid har rymts överallt tog hon väl för givet att det bara måste gå.

Tack och lov fick inte Polly panik. Visst, hon klagade och grät en liten skvätt, men inga panikskrik eller tokflänn. Därför kunde jag och Isak i lugn och ro måttligt upprörd stämning komma fram till att det bara var att paja stolen. Ritsch ratsch filibombombom så hade Isak slitit av stolslocket och ungen var åter fri.

Vi får väl limma tillbaka locket när hon har hov nog att inte trycka ned sig i sådant hon inte ryms i.

Veckans ord:

Vänta!
Kom!
Läsa (kanske var förra veckan det började?)
Tir (Tiger)
Bod (Bord)

Det sjuka är att hon inte säger ko eller gris eller något sådant djur som man ser i alla böcker. Men tir kan hon. Hon fattar allt. Till och med farfar är imponerad av hennes stora passiva ordförråd. Två ord i taget som mest gäller än så länge, men vi längtar tills det blir tre. Jag har en känsla av att Polly är en rolig typ, så jag vill höra hennes skämt!

18-månaderskontrollen gick galant. 10.5 kilo, 80 centimeter. Hon följer sin kurva.

Dagens roligaste:

Elev: Finns det någon vässepenne?
Jag: Va?
Elev: Nej, finns det någon vässpennare? Alltså en sån här till tjockare pennor.

Jag dog. Mina elever är bäst!

Jag räknar i veckor numera. Det är en lärarsjukdom Det är helt sjukt att det nu bara är sex veckor kvar till sportlovet. Sex veckor med en mängd utvecklingssamtal, vilket innebär dödens arbetsbelastning. Men det gör ingenting för det är jätteroligt också! Det ska bli spännande att se hur det går för mina adepter. Förmodligen superbra.

Jag har även insett att Isak inte jobbar helgnatt förrän vecka 10 och då jobbar han bara fredag, lördag. Han tar semester under praktiken, that's why. Om ni visste hur skönt det känns! Mer kvalitetstid med make och dotter. Det behövs. Det är jobbigt när Isak är så mycket i Umeå även på helgerna. Vi får liksom aldrig ses allihop de veckorna. Imorgon kommer han hem efter helgjobb i Umeå för sista gången på läääänge. Life is good.

Veckan bjuder på Föräldramöte, Pollys 18-månaderskontroll, Guldbaggegalan, löning (vilket verkligen behövs...) och After work på Coasters på fredag med jobbet. Veckan bjuder självklart också på världens två bästa tv-program: Mästarnas mästare och Let's dance. Jag är una Svensson i kubik.

På sjuornas fransklektion i torsdags nös jag så mycket att jag till slut inte kunde låta bli att bli lika fnissig som eleverna. Men det får man kanske bjuda på en torsdageftermiddag?

Fan vilket tråkigt blogginlägg. Jag skyller på att det är söndag.

Den man som krockade med en älg efter väg 95 mellan Boliden och Skellefteå vid 07:30-tiden i morse, har förts till Skellefteå lasarett. Enligt polisens vakthavande befäl var mannen vid medvetande.

– Vi har kunnat prata med honom, så förhoppningsvis har han inga allvarliga skador, säger Västerbottenpolisens vakthavande befäl.

 

Det var en JÄVLA tur att det var den där mannen som krockade med älgen och inte jag som kom 15 sekunder senare tillsammans med tre kollegor i min lilla Golf. Mannen var nämligen utrustad med en jätteny och flashig Volvo. Annars hade det kunnat gå sämre, för såväl front som framruta hade tryckts in rejält av den numera stendöda älgen. Älgen låg död på en plogvall. Poor thing.

Jag blev lite stött att ingen i min familj oroade sig för att det kunde vara jag eftersom jag åker till Boliden precis den tiden på morgonen varje dag. Dessutom var det sjukt nära att det var jag! I eftermiddags ringde jag därför min far och sa:

- Var du aldrig orolig att det var JAG som hade krockat? Det var inte långt ifrån nämligen.

Pappa: Nä, men jag visste att det inte var du, för det var min sekreterares man som hade krockat.

Så jävla typiskt Skellefteå.

Just ja. Jag är förmodligen inte den enda som roas av sömnpratare. Så här får ni det senaste min make sa i sömnen:

Jag: Isak, har du ställt en väckare åt mig?
Isak: Öh?
Jag: Du måste göra det nu, jag har ingen mobil.
Isak: ÖH?
Jag: Du måste ställa en väckare på 06.00 på din mobil. Min är ju borta.
Isak irriterad: MEN VAR?
Jag: Va?
Isak: fortfarande irriterad: VAAAAAAAAAR?
Jag: VADÅ VAAAAAAAR?
Isak väldigt irriterad: JA MEN SKA JAG GÖRA DET PÅ INTERNET ELLER PÅ TV ELLER?
Jag: DU SKA STÄLLA EN VÄCKARKLOCKA PÅ DIN MOBIL PÅ 06.00!
Isak lugnare: Okej. Ja men då ställer jag den på 06.45 då.

Herregud så trög man kan vara...

Jobbade sent idag och kom i flygande fläng till svågern Freddes kalas. Två galna små hundar var i farten så Polly hade fullt upp.
- KOM! skrek hon till slut till moster när hon inte fick nåt sällskap i sin hunduppfostran. Maggan är en darling (Johannas vovve.)

Imorgon drar vi till Umeå med lilla Polly som ska röntga njurarna. Det är ingenting allvarligt, men eventuellt en liten grej som eventuellt måste åtgärdas. Det är bra att de kollar upp det ordentligt. Polly får inte äta något mellan 6.30 och 13.30. Det kommer att bli jobbigt för både henne och oss. Det går ju inte förklara för en arton månader gammal tjej att hon inte får äta för att hon ska röntga njurarna. Hon fattar varken röntga eller njure.

Dock ska jag hinna med en fika med Tammygirl i humanisthusets fik. Även kallat: "The humfajk." Åh. Svunna kära tider. Nog blir livet bättre och bättre, men det var också en fin tid. Universitetstiden! Jag ska dock inte fika annat än kaffe, för då kommer Polly att bli gaaaalen. Hoppas att folk har överseende med mitt barn om hon blir ett hungrigt monster.

Sedan blir det att gasa hem så att vi är i Skell lagom till middagen och nej, vi tänker inte laga mat. Det får bli hemköpt mat. Vad det blir vet jag inte, men om Isak får välja har någon öppnat ett strömmingsstånd i grannhuset. Det är nämligen Isaks våta dröm. Att kunna köpa stekt strömming när man vill ha hämtmat. Själv är jag inte jättesugen.

Igår var familjen Karlsson bjudna på kalas i Umeå hos Sara (Isaks syster) som fyllde 23 år. Det var en mycket trevlig kväll med god mat och trevligt sällskap. Vi lämnade Umeå vid 19.30 då Polly blev ovanligt gnällig redan vid 19-tiden. Vi trodde inte att det var någon fara, bara att hon var trött och ville hem. Ack så fel vi hade.

När vi kom till Djäkneboda, en mil norr om Sävar ungefär, sa Isak:
- Hon kräks.
Jag: Va?
- Hon kräks.
Jag: SKOJAR DU?
Isak: Nej, jag skojar inte.

Pollys farmor Karin var med om att Polly kräktes blodpudding en hel bussresa mellan Umeå och Skellefteå i höstas och nu var det vår tur att erfara fordonsspya. Vi stannade på Bilisten i Bygdeå och sanerade barn, bilbarnstol och oss själva. Jävlar i min låda så mycket spya en liten kropp kan producera. Det var en pöl av spya i bilbarnstolen. Killen på macken var jättesnäll i alla fall. Annars är ju Bilisten mest känt för att ha det äckligaste mackkaffet av alla. Nu ska de få lite upprättelse av mig i denna blogg. Bra service hos Bilisten i Bygdeå! (Men jävligt äckligt kaffe.)

Efter det fick vi stanna en gång före Lövånger och två efter för att rengöra barnet och fadern. Polly spydde en gång till efter det, men då fanns det inget kvar i lillmagen så Isak lyckades fånga upp alltihop i sin spypåse. Det stank spya i hela bilen. 11 mil i kräkos är inget jag rekommenderar.

Väl hemma fick Isak (fast jag erbjöd mig!) skölja av allt kräkigt. Han påstod att han "är bättre på det." Oh well, jag opponerade mig inte! Jag gick och la mig med kräkbarnet som somnade efter en stund och sedan dess har lilla pyret mått bra.

Idag ska jag arbeta, som den lärare jag är och Isak ska åka till sin mor och låna tvättmaskinen. Om ni undrar varför är ni inte begåvade.

Visste ni att Sir Väs heter Sir Hiss på engelska? Det tyckte jag var sjukt kul och samtidigt jättelogiskt. Jag ska sätta upp Robin Hood med sjuorna efter sportlovet har jag tänkt. Eller före, men jag måste först göra om hela den engelska versionen till en årskurs 7-version. För vi ska göra det på engelska. Tur att jag är så ambitiös. Att det blev just Robin Hood berodde på två saker:
1) Det var det enda fullständiga manus jag hittade på nätet.
2) Jag och mina pals på högstadiet satte upp Robin Hood (fast på svenska.)

I manuset står dock inget om vad personerna gör, ej heller vem det är som säger något. Det är endast repliker, så resten måste jag lägga till. Jag kommer att jobba ihjäl mig, men det är så sjukt roligt så det gör ingenting!

Herregud. Jag läser Gudrun Schymans let's danceblogg. Och skäms!

Arbetet är igång. Jag har ägnat de två senaste dagarna åt planering av min verksamhet. Det känns som att det kommer att bli en bra termin. Lovet var skönt men nu peppar jag på jobb igen. På måndag kommer eleverna. Det blir kul att återse dem. Förhoppningsvis har jullovet gett dem lite ny energi.

Ikväll ska jag och Isak förbi deliboden och köpa fredagshundringen (LYXOSTAR!) Sedan är det premiär för 2010 års upplaga av Let's dance. Svennejag ska självklart följa även denna säsong. På förhand hejar jag på Gudrun Schyman, men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig om hon dansar som ett skräp.

Bloggtorkan beror på sjukt barn. Polly har nu gjort bort sin tredagarsfeber och börjat babbla en massa. Populärast är: "INTE!" Idag sa hon sin första treordsmening (med hjälp av tolkande förälder): "Den dää bo!" Det betyder "Den där boken." Att sedan förstå vilken som är rätt är inte helt lätt när alla böcker ligger i en stor hög på golvet. Hon blir väldigt arg när man inte fattar vad hon menar. Det kan jag förstå. Hur arg blir man inte när folk är tröga och inte fattar? Sen kanske inte Polly är så tydlig alla gånger, men det tänker jag inte berätta för henne.

Här kommer en lista som jag har stulit av både syrran, Tamara och Anders Bek. Den sistnämnde uppfann den. Jag valde dock att ta syrrans kortare version. OBS: Blogg.se är inte snällt nu så jag kan inte byta från fet stil till normal. Det är alltså inte mitt val utan sidans. Jag är oskyldig.

Årets nykomling: Frida på jobbet. Vi har sjukt kul!

Årets förändring: Skellefteåit efter sex år i Umeå.

Årets insikt: Boliden är uppbyggt med Paris som mall och trots att det är jävligt ironiskt MÄRKS DET! :)

Årets insikt II: Det är värt att köpa nytt bilbatteri.