Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Så sayonara, nu är jag på väg.

Polly tror på dinosaurier

Publicerad 2013-05-07 21:04:43 i Dinosaurier, Död, Gud, Livets gång, Polly,

- Mamma, vad händer när alla är döda?
- Menar du när man dör?
- Ja.
- Jag tror och hoppas att man kommer till himlen.
- Men mamma, vad händer efter himlen då?
- Jag vet inte.
- Jag tror att man först kommer till himlen och sen till dinosaurierna. 

Himmelriket

Publicerad 2012-06-04 21:42:00 i Död, Facebook, Gud, Konversation,

V: Visst är det lite störigt när någon vänder sig till en död människa i en statusuppdatering på fejjan?
Jag: Jo, lite störigt.
V: Ja, alltså jag vet inte vad som händer efter döden, men jag tror inte att man hamnar på fejjan.


Hahahahaha!

Stefan Livlös

Publicerad 2011-09-08 19:27:00 i Citat, Död, Isak, Kändisar, Sport,

Innan jag berättar detta vill jag självklart uttrycka min förtvivlan över det som hänt. Stackars alla som förlorade någon de kände i flygplanskraschen som kostade så många människor livet. Vi svenskar kommer kanske främst att minnas dig, Stefan Liv. En duktig målis. Utom Isak förstås, för han visste aldrig vem du var.

Jag: Stefan Liv är död!
Isak: Få se nu. Visst var det han som hade stadskampen? Eller heter han Staffan Ling?

Herregud.

Kom igen Lena

Publicerad 2011-02-04 19:55:00 i Död, Kändisar,

Jag har faktiskt bloggat om Lena Nyman en gång. Eller. Hon nämndes i alla fall i blogginlägget. Då trodde jag att hon var betydligt äldre än hon var. Nu är hon död så åldern kvittar kanske. Men hon blev bara 66. Jag hade gissat på 90.

Lena: Trots att du såg mycket äldre ut än vad du var tyckte jag att du var skitbra! Rest in peace.

http://samboronbon.blogg.se/2009/july/when-im-64.html#comment



Pärleporten nästa

Publicerad 2011-01-31 12:15:00 i Död, Johanna, Konversation, Lilla Marie, På stan,

Jag och syrran tjuvlyssnade på två tanter på Lilla Marie och hade mycket svårt att hålla oss för skratt. För er som inte vet det kan jag meddela att 26:an är det ställe man kommer till när man ska demensutredas:

Tant 1: Lämnade du rollatorn utanför?
Tant 2: Jo.
Tant 1: Ja, då måste vi hålla koll så att ingen tar den.
Tant 2: Inte tror jag någon tar en rollator.
Tant 1: Säg inte det! Märta fick sin eldrivna rollator stulen från sin gård.
Tant 2: Jaså?!
Tant 1: Jo, men det var ju bara det att hon inte förstod att den var stulen.
Tant 2: Men vad säger du?
Tant 1: Nä. Du vet, hon är ju inlagd på 26:an nu.

Sorg och tacksamhet

Publicerad 2009-10-13 18:31:00 i Död, Föräldraskap, Krönikor, Livets gång, Orättvisa,

Idag har jag varit med om två saker som man inte vill vara med om. Två saker som får en att tänka på sådant som faktiskt betyder något.

Barn ska inte dö. Barn är inte menade att dö. Eller är de det? Varför i så fall? Har Gud en speciell plan för de som dör tidigt? Eller är allt bara helt värdelöst. Av jord är du kommen, och så vidare.

Lik förbannat dör barn ibland.

Mina tankar går självklart till den drabbade familjen denna dag. Den familj som förlorat en medlem. Ett barn. Mina tankar går också till Polly. Det får aldrig aldrig aldrig hända Polly något, för då DÖR jag.

Lik förbannat förbannat förbannat dör barn ibland och det är inte roligt att behöva vara the messenger en sådan gång. Men någon måste säga det. Någon måste berätta för de andra barnen att jo, ibland dör barn. Alla ska vi dö. Ingen vet när. Förhoppningsvis får vi bli gamla, allihopa, men lik förbannat dör barn ibland.

Människor ska inte behöva utvisas från ett land när de bott där länge, rotat sig, skaffat kompisar och knappt kan relatera till sitt gamla land. De var för fan så små när de kom hit att de inte minns sitt gamla land. Det ska inte behöva ske. Man ska inte behöva få ett: "På onsdag måste du åka. Punkt slut. Slutgiltigt besked. Vi skiter i om du bott länge här. Vi skiter i om du är världens finaste människa. Vi skiter skiter skiter i att vi lät dig rota dig här och få kompisar och lära dig språket. Vi skiter i att du inte känner en käft i ditt gamla land. Good bye from Sweden."

Lik förbannat händer det. 2009 utvisas människor som rotat sig här, som har allt här. 2009 dör barn. Det här är den överlägset jobbigaste arbetsdagen i min karriär. Jag hoppas verkligen att jag slipper uppleva vare sig barns död eller barns utvisning ur landet igen. Främst hoppas jag att jag slipper uppleva det på samma dag. För det är svårt att orka ta in allt på samma gång och samtidigt förmedla det till andra. Framför allt när man ska förmedla det till barn som har frågor och tankar kring det.

På något sätt får man försöka känna tacksamhet för att alla i ens familj lever och mår bra och finns i hyfsad närhet. Skellefteå-Umeå känns inte som någon lång sträcka idag. Pollys urinvägsinfektion känns som något man inte behöver jaga upp sig över.

Det känns bara fånigt med vardagsgnäll idag.

Michael Jackson är död

Publicerad 2009-06-26 09:38:00 i Död, Kändisar,

Och frågan jag ställer mig är: Vilken var hans största hemlighet? Eller vad ville han skulle vara hans största hemlighet? Att han hade opererat sig vit eller att han var pedofil? Jag vet att han inte är dömd för pedofili, men det är ju därför vi aldrig kommer att få veta vilken han största hemlighet var!

Dansa Michailovichdansen

Publicerad 2009-05-11 14:09:00 i Död, Fängelse, Politik,

När Anna Lindh mördades var alla förtvivlade. Utom miljöpartisterna. Efter EMU-omröstningen dansade de som tokar för att fira nejsidans seger. Det var nästan så att de inrett baren i NK-style. Michailovichdansen dansades. Man gick fram och tillbaka förbi en kamera samtidigt som man låtsades dra på sig en huva. "Kniven" var ett poppis danssteg.

Eller så överdriver jag. Men lite så var det.

Blödig eller blodtörstig?

Publicerad 2009-03-20 08:26:00 i Död, Föräldraskap, Isak, Konversation, Vänner,

Vid köksbordet på Stippan:

Anders: Har du blivit mer blödig sedan du fick barn?
Idha: Jo, det har jag nog.
Anders: Ja, för både jag och Sofia har blivit det.
Idha: Jo, men jag tror att jag blev det redan när jag var gravid. Jag lyckades naturligtvis träffa av ett avsnitt av "Barnmorskorna" som handlade om en bäbis som dog i magen. Jättehemskt med små kistor. Usch!
Isak (från ingenstans): Nä. "Småkistorna" blev aldrig någon populär lördagsunderhållning.

Hösten 2008

Publicerad 2008-10-21 13:53:00 i Död,

Hösten 2008 kommer att bli ihågkommen som en sorgens höst. Isaks mormor dog i lördags. Det gick väldigt fort och vi har inte riktigt hämtat oss än. Det känns väldigt tråkigt, men det finns en hel skatt av roliga mormorhistorier att dra fram och det är vi tacksamma för.

Om Åke

Publicerad 2008-09-16 10:24:00 i Död,

För er som träffade honom på bröllopet eller bara undrar vem morfar Åke var:

Publicerad 2008-09-16 00:05
 
Åke Andersson

Urmakare Åke Andersson, Skellefteå, lämnade oss stilla och fridfullt onsdagen den 10 september på Orkidén, Skellefteå lasarett, omgiven av familjen.

Han föddes 1926 i Mjödvattnet som barn nummer sex av åtta i Theodor och Frida Anderssons barnaskara.

Familjen flyttade 1932 till Skellefteå och Åke växte upp på Sörböle. Efter sex års folkskola började Åke som lärling på KJ Nordmarks Urmakeri. 1947 fick Åke sin examen från Urmakarskolan i Borensberg. Kort därefter startade han Anderssons Ur som han drev fram till 1989. De sista yrkesverksamma åren arbetade han på Selins Ur. Åke släppte aldrig sin kunskap och sitt intresse för gamla urverk, och hans passion och förmåga att få klockorna att slå vackert och uttrycksfullt var vida känd.

Åke var i sin ungdom en dansant swingpjatt och känd som en stor charmör. Det var också på dans han träffade Gunnel som kom att bli hans fru och livskamrat. De gifte sig 1954 och flyttade till Norrböle där de tillsammans fick tre barn, Per, Karin och Åsa. Andra viktiga familjemedlemmar kom hundarna Key och Sessan att bli.

 

Åke var en kreativ och konstnärlig människa som fick utlopp för sitt skapande i sitt intresse för trädgård och för olika konsthantverk. Han var intresserad av historia men även av aktuella dagshändelser och frågor. Åke och Gunnel hann med att göra flera resor tillsammans. Trots att Åke inte kunde engelska hade han inga problem att kommunicera med människor från olika länder. Åke var en mycket social och uppskattad person som månade om sin familj och sina vänner.

Trots att sjukdomen bröt ner Åkes hälsa snabbt under sommaren behöll han sitt goda humör in i det sista och vi har vackra och ljusa minnen av Åke.

 

Gunnel och barnen

Ljuset i mörkret: Polkan

Publicerad 2008-09-15 00:11:00 i Död, Isak, Polly,

Lilla familjen Karlsson ska på två begravningar samma vecka. Isaks morfar och Isaks faster ska begravas med två dagars mellanrum. Det är svårt att inte känna sig lite låg så här i höstmörkret. Därför må man fokusera på det som är bra: Polkan.




Bara så att ni vet: Inom en snar framtid har min man tänkt gästblogga. Jag har sagt att han får skriva om vad han vill. Då menar jag vad han vill utom spel, för då kan det bli magic eller recensioner av något som jag inte fattar, och hur kul är det? Inte alls kul. Ni får gärna lämna förslag så att Isak inte får tangenthäfta. Vad vill ni att Isak ska skriva om?

Morfar

Publicerad 2008-09-12 13:20:00 i Död,

Morfar Åke (Isaks morfar) somnade in i onsdags. Det var ett fint avsked. Det känns sorgligt att han är borta, men det känns bra att han hann uppfatta att alla barnbarn samt barnbarnsbarnet var på plats. Vi kommer att sakna dig, Åke. Du var en kul typ och världens bästa morfar. Mycket bättre än min biologiska.

Fågelfobi

Publicerad 2008-07-24 19:00:00 i Död, Fåglar, Johanna, Konversation,

Lillasyster Johanna: Jag hatar fåglar. Jag är livrädd för fåglar. Fåglar flyger alltid in i fönster och dör, men de kan ju lika gärna flyga in i min bakskalle och döda mig. Inte kul att få en näbb genom hjärnan!
Jag: Fast din bakskalle är ju inte genomskinlig.
Johanna: Aaaaaha, det är däääärför de flyger in i fönster och dör. Det har jag aldrig tänkt på.

Godmorgon, yxskaft!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela