Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Ja, det är väl dags att säga något om det som hände den 29/6 kl. 03.15. Då föddes nämligen Polly Elaine Karlsson, världens sötaste unge.

08.00 den 28/6 (lördag) fick jag magknip. Jag var övertygad om att jag var förstoppad så jag gick på toa stup i kvarten men magknipet ville inte ge med sig. Vid 12.00 undrade Isak om det inte var värkar.
- Nääää, sa jag. Det ska ju göra ont. Barnmorskan har sagt att man vet när man har värkar. Är man osäker är det inte värkar.
Vid 14.00 ringde jag mamma och sa att jag hade ont i magen. När jag mitt i samtalet fick en värk sa mamma:
- Men Idha, det där är ju värkar!
Vid 17.00 hade jag accepterat att det var värkar, men värkar kan ju komma och gå så jag var helt övertygad om att de skulle gå över. Hallå, hon skulle ju inte komma förrän 11/7 och vi höll ju på att flyttstöka. Det var inte läge för bebis, tyckte jag. Men Polly tyckte annorlunda.

Vid 22.00 var jag väldigt trött av värkarna och ringde till förlossningen. De sa att jag skulle komma in så kunde jag få något att sova på ifall värkarna inte avtog. Jag trodde verkligen inte att det var dags att föda barn. Vid 23.00 blev jag undersökt på förlossningen av världens coolaste barnmorska.
- Du har jobbat på bra hemma, sa hon. Du är öppen tre centimeter. Det innebär att ni kommer att vara tre innan ni går hem härifrån.
- Va? Är jag öppen tre centimeter?
- Ja, du har nog hög smärttröskel, sa världens coolaste barnmorska.
Både jag och Isak fick en smärre chock.

Vid 01.00 hade inte särskilt mycket hänt så barnmorskan stack hål på hinnorna och då jävlar fick Polly fart. På två timmar öppnade jag mig sju centimeter och födde barn. När förloppet går så fort gör det betydligt ondare än om man får vila lite mellan värkarna, förklarade barnmorskan senare, och ja, det gjorde overkligt ont, men jag bet ihop. De satte till slut en ryggmärgsbedövning, men det gick så fort att den inte hann börja ha effekt. Sedan krystade jag ut Polly på tio minuter. I den stunden tror man att det fan är anatomiskt omöjligt att få ut bebisen, men det går. :)

Polly vägde 2885 gram och var 46 centimeter lång. Hon är världens snällaste bebis. Igår skrek hon för första gången. Hon är så oerhört fin, vi är världens lyckligaste lilla familj. Jo, Tamara har rätt. När man får barn visar det sig att alla klyschor är sanna. 

Familjen Karlsson mår himla bra. Jag skulle kunna springa ett maratonlopp imorgon. Nu kommer snart en tant från BVC hit så jag ska fixa till mig. Sedan kommer gammelmormor Gunnel, gammelmoster Åsa, moster Johanna, morbror Fredde och morbror Wille hit. Mysigt.

Along came Polly!

/Dolly P

För övrigt drömde jag att jag födde barn inatt och jävlart alla var där. Alltså ALLA. Till och med Lars Lagerbäck var där fastän bebisen kom mitt i fotbolls-EM. Sverige hade match. Stort av Lagerbäck att komma med så kort varsel.

En bok som alla borde läsa: Bitterfittan av Maria Sveland (tror att hon heter så.)

Eftersom vadslagningen nu är stängd kan jag ju göra det hela lite mer spännande genom att berätta:
1) att jag redan är öppen 1 cm
2) att slemproppen gått i omgångar idag och igår. Förmodligen har hela eller nästan hela kommit ut nu.
3) att jag har ganska mycket förvärkar.
4) att jag var in på förlossningen i Skellefteå i lördags på grund av misstänkt vattenavgång och att barnmorskan sa att jag ska vara beredd på att den kan komma tidigare än beräknat.

Det här behöver inte betyda någonting, men det kan betyda att det i dagsläget är morbror Fredde som ligger bäst till för att vinna en massa vin. Att jag går tiden ut/går över tiden är fortfarande fullt möjligt och inte alls någon chock. Men ska det vara så här i en månad till bryter jag nog ihop.

Just nu känner jag ingenting. Vi flyttar på och hoppas att Grynjo väntar med att komma tills vi har flyttat in i nyläggan. Så länge jag inte har förvärkar är det bara att jobba på som vanligt. Kanske lite lättare lyft än vanligt, men annars är det inga problem. Jag är sjukt vig och rörlig för att vara i nionde månaden. Alla barnmorskor kallar mig "graciös", vilket inte är hur jag själv skulle beskriva Idha just nu. :)

Nu kommer snart Samantha och firar oss i efterskott på tiomånadersdagen. Riktigt roligt. Frågan är när Fredrik Aaro ska komma och fira oss i efterskott på sjumånadersdagen? :) We're still waiting! Hahaha!