Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Nä. Det gick inte, det här. Så jag är sjukskriven i två veckor på heltid och därefter i två veckor på halvtid. Jag vill jobba, men jag pallar inte att gråta och sova hela min fritid för att orka jobba min mardrömsheltid. Isak sa att han inte skulle orka jobba som jag har gjort i ens två veckor NON-gravid. Jag har fan ändå hållit sedan i mitten på augusti. Det går inte längre. Jag har en bääääbis i magen. Sävar skola rasar inte utan mig, men det känns så.

- Du är oersättlig, men vi får lösa det här, sa rektorn.
Det känns både bra och dåligt att folk tycker att jag är duktig i ett sådant här läge. Kanske kan jag avsluta på heltid i alla fall? Skulle kännas sjukt bra.