Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

28/11 2008

Vecka nio och mindre illamående

Idag går jag, Isak och lillgrynet in i vecka nio. Det känns skönt då missfallsrisken minskar för varje vecka som går. Det är också skönt att må mindre illa, vilket jag har gjort i veckan, samtidigt som jag nojar över att det kan vara missed abortion. Nåja, man ska inte måla fan på väggen. Jag njuter av att vara gravid och blir glad när jag har mensvärk eller när brösten ömmar för då vet jag ju vad det är. :) Humöret svänger också, blev tokförbannad på en elev idag på ett sätt som var lite okontrollerat. Jag var proffsig, men jag kände att jag var arg på riktigt, och det brukar jag sällan vara.

Lilla grynet är nu stor som en vindruva, tränar sina muskler, har fingrar och tår (fötterna är cirka två mm stora) och kan hicka! D-G är helt enkelt hur häftig och mänsklig som helst. Jag blir så lycklig när jag tänker på D-G och känner mig verkligen lyckligt lottad som inte mår sämre än vad jag gör. (Har dock hört att risken för missfall är högre om man mår bra, men jag orkar inte lyssna på sådant, det är nog bara skrock...)

Isak är så gullig. Han har nu börjat läsa på internet om vad som händer vecka för vecka och blir mer engagerad i hur jag mår och hur det känns. Det är fint.

Jag är dödligt trött och frusen fortfarande. Tröttheten blir bara värre och värre, men nästa vecka går niorna på prao så då blir det ett något lugnare tempo på jobbet. De här senaste veckorna har varit tuffa för mig och D-G då tröttheten och illamåendet förföljt oss.

Nu ska vi sova. Sov sött!
/Idha

Tis 27 nov 2007 18:25

The other side of the story by Isak.

Tyvärr har någon tid förflutit sedan i söndags, och under tiden har jag dessutom hunnit få ett jättefint välkomnande hem från ett 24-timmars pass på jobbet. Detaljerna har börjat bli suddiga och en vackrare bild av Idha börjar tona fram över den hemska.

Men som jag kommer ihåg det var händelseförloppet följande:
- Det var en riktigt fin vinterdag, perfekt för promenad. Jag hade dock klätt mig för dåligt, och hade fingerlösa vantar. När vi närmade oss stan var jag riktigt frusen om händer och fötter. En av de första affärerna längs huvudgatan i Umeå är Synoptik, och jag såg ett lysande tillfälle att rädda mig in i värmen och samtidigt handla linsvätska. Efteråt hade Idha helt plötsligt hunnit bli alldelens för dålig för att kunna äta. (allt på grund av mitt lilla lins-stopp)

Nå ja, det löste sig eftersom hon åtminstone tyckte att jorgubbsmilkshake -av alla saker!- kunde slinka ned. Vi gick sedan till bokafäffären och på vägen ner pratade vi om julklappar och julklappspapper, och jag visste ju att vi skulle handla bebislitteratur, men jag tänkte att vårt besök på Åkerbloms framför allt var ett multiändamålsbesök. Presenter, bruksartiklar, barnlitteratur och övrigt, liksom.
...
Oturligt nog valde jag att gå direkt på punkten övrigt. Haha, jag förstår såhär i efterhand att det inte var så smidigt. Av lätt insedda skäl blev idha sur. Och ja, jag höll på att skita ner mig när idha smällde boken i mitt bröst. Vad kan jag säga? Jag är en klant. Men jag vill ju ändå bli pappa, och ska engagera mig mer.

PS: boken sög verkligen fetröv. För er som inte känner till den, heter den alltså "Du ska bli pappa" och är skriven av Dick Sundevall. Författeren är någon slags machojournalist som tycker att man ska omtala mamman som "sin kvinna". Hela boken ekar av unkna könsroller och författaren ängnar sig dessutom åt lärarhat. Voilà ett autentiskt citat, som helst bör läsas med Persbrandt-röst: "Hade du varit en man hade jag slagit dig på käften vid det här laget" (Macho-dick visar var skåpet ska stå när hans gravida fru har humörsvängningar.)

Coming soon:
En berättelse om En viss tjej och tredje person.

Lör 24 nov 2007 19:42

Du ska bli pappa!

Idag promenerade jag och Isak ned på stan. Vi hade tre ärenden:
- Fika (för det är gott)
- Köpa linser till Isak
- Köpa bebislitteratur

När vi hade avklarat de två första ärendena gick vi så till Åkerbloms och jag var så förväntansfull. Äntligen skulle VI välja ut de böcker vi ska läsa inför DGs (Dynggrynets) ankomst. Vi kom så in i affären:
- Har barn en egen hörna eller vad tror du att böckerna står under för rubrik? frågade jag.
- Ingen aning, sa Isak.
Böckerna stod under "Barn och mödravård." Vi gick dit. Jag hann knappt börja titta på böckerna så var Isak spårlöst försvunnen. Jag väntade och väntade medan jag läste på baksidorna av de böcker som fanns. Var tog han vägen? Vi skulle ju välja den här litteraturen tillsammans. Kan han ALDRIG fatta att han ska bli pappa? Kan han aldrig engagera sig eller visa sitt intresse? tänkte jag.

Till slut fick jag nog. Arg och ledsen lämnade jag barnhyllan och fick snart syn på Isak en bit bort i affären.
- Titta vad jag har hittat! sa Isak glatt och höll upp det senaste numret av någon mangaserie. Då fick jag verkligen nog.
- Ta och läs den här istället, så kanske du fattar någon gång! halvskrek jag och tryckte "Du ska bli pappa!"-boken hårt in i Isaks bröstkorg. Sedan gick jag till kassan och betalade den barnbok jag ville ha.

När jag hade betalat började jag gråta.
- Jag vill åka hem, sa jag till Isak.
- Men varför?
- För att jag inte vill gråta inför folk på stan, tänk om någon elev eller förälder dyker upp!
Jag grät och grät och grät och grät och grät och grät och grät. När vi kom hem fortsatte jag gråta och gråta. Isak kramade och kramade och kunde inte förstå vad han hade gjort som var så hemskt.
- Ja, men du bryr dig ju inte om D-G! sa jag.
- Jo, men det är ju lättare för dig att förstå.
- Ja, men jag hade ju sett fram emot att välja bebislitteratur med dig och så går du och letar dina jävla mangatidningar.
- Förlåt, förlåt. Vad ska jag göra?
- Visa att du bryr dig och att du är glad att bli pappa.
- Jag är jätteglad att bli pappa, sa Isak och kramade mig och jag bara grät och grät och tyckte att Isak var en jävla idiot.
- Är du deprimerad? frågade Isak.
- Nä men för i helvete, jag är GRAVIIIIID! sa jag, ännu mer irriterad över Isaks tröghet.

Isak är nu på jobbet och jag har sovit en stund. Isak är ju inte alls någon idiot. Jag var ganska hormonell, tror jag. :) Dessutom kan jag inte låta bli att skratta när jag tänker på att Isak faktiskt köpte "Du ska bli pappa!"-boken. Förmodligen för att han var så chockad över att jag blev så arg och ledsen för att han handlade manga. Hahahaha. Stackars Isak. Jag är ett gravidmonster!

Nåja, nu mår jag bättre. När jag vaknade bestämde jag att D-G helt skulle få välja middag ikväll eftersom Isak inte är hemma och eftersom jag inte är sugen på så himla mycket. Jag gick runt på Ålidhems centrum en bra stund innan D-G hade kommit fram till de saker den kunde tänka sig att äta till middag. Det blev:
- Pommes frites
- Smält ost.
- 500 g cocktailtomater.
D-G:s smak är verkligen inte normal, men det är bara att lyda. Gör jag inte det blir jag illamående direkt! Till lunch åt jag två jordgubbssmothies. Det är det jag har ätit idag plus en ostmacka i morse (som smakade äckelpäckel.)

Nåja. Förhoppningsvis sprattlar Grynet för glatta livet därinne.

/Idha

Vecka åtta och magproblem

av Mme K @ 08:36

Morfar har döpt om Grynet till Dynggrynet, vilket jag och Isak har tagit till oss. Dynggrynet känns mer personligt än Grynet, och det coola smeknamnet D-G gör att det känns modernt och enkelt att säga.

Dynggrynet är nu stort som en plommonkärna och har börjat göra sina första rörelser. Det känns ju hur coolt som helst. Idag är vi i vecka 7+3.

D-G visade sig dock vara ett riktigt dynggryn. Igår fick jag i princip magsjuka! Ja, jag har haft problem med magen sedan jag blev gravid, ömsom lös, ömsom hård, men igår flippade den totalt. Orsaken var förstoppning. Ni vet hur det är när det till sist ska ut. Jag var så förstoppad att jag fick inleda utdrivningen med att kräkas. D-G ska få igen för gammal ost när den kommer ut.

Jag sover vansinniga mängder. Cirka 10-11 timmar per dygn och jag tror att jag skulle kunna sova mer. Jag är helt slut hela tiden. Ge mig en soffa och jag somnar direkt. Detta är tydligen helt normalt, men inte särskilt roligt. Jag är hur asocial som helst.

Illamåendet är kvar. Morgnar och kvällar är värst. Det enda positiva är att jag verkligen inte vill äta något onyttigt så jag lägger iaf inte på mig några onödiga kilon än (tror jag.)

Idag hoppas vi att magen sköter sig bättre. Isak ska på jobbet. Själv planerar jag att tvätta och bara ligga framför tv:n och äta melon (som är min nya craving.)

Det är skönt med helg i alla fall.

Sön 18 nov 2007 21:31

Tillbaka från stockholm by Isak

Jag och grynets mor letade länge, länge i Umeå efter någon annan som väntade barn och som skulle kunna finnas där att prata med och hänga med. Men det fanns ingen.

Så vi reste till huvudstaden för att leta där. Grynets mor var jätteduktig och modig ombord på flygplanet och strax så var vi framme. Men där fanns inte heller någon som skulle bli förälder snart. Ann-Louise ville vänta fem år och Tomas förstod att det inte var lönt att tjata. Så jag och grynets mor köpte bilderböcker om hår och bajs, och så reste vi hem igen. SLUT

Jo förresten, Tomas berättade att han förstått bara av Ann-Louises reaktion vad Idha höll på att berätta i telefonen "Men GUD vad kul!" hade hon tjoat så många gånger att det till sist bara kunde handla om en sak. Återigen måste jag säga att "The host" var otroligt stabil i helgen och inte ett dugg gravid-zilla*. Inget illamående och ingen grinighet som dämpade week-endglädjen. Vi har alltid så kul när vi far iväg, jag och Idha!

Vi ska inte flyga överdrivet mycket i framtiden när grynet fötts, eftersom det inte är ett hållbart färdsätt. Inrikes kommer vi att välja tåg eller nattbuss när vi ska besöka folk. (Tänk en tågresa som inleds med att familjen sprättar förpackningen till ett pinfärskt, och inte alltför skrymmande, sällskapsspel!) Men någon gång kommer vi nog ändå att flyga bara för att få visa grynet längst fram i planet där piloterna sitter, och hur det ser ut ovan molnen.

* rymdfilmsreferenser

Lör 17 nov 2007 00:37

Grynet i Stockholm

Nu har Grynet flugit för första gången och det gick bra för Grynet men sämre för mig (Idha.) Usch. Jag är verkligen livrädd för att flyga, särskilt sedan förra P-Åsvängen. Nåja, we survived och är nu framme i Stockholm. Efter allt resande var mina ligament mycket trötta (de töjs tydligen ut nu så ibland får jag satans ont i svanken och i benen.) Min mage är jävligt oberäknelig också...

A-L och Tomas är lika trevliga som vanligt och vi har självklart spelat Cthulhu 500 och snackat bajs. Idol såg vi också.

Ons 14 nov 2007 20:29

Sju veckor

Idag berättade jag för A-L och Tomas eftersom vi kommer dit på lördag. Blir svårt att dölja en hel helg i Stockholm med morgonillamående, trötthet och annat. Men A-L blev jätteglad, så klart. :)
- Nu känns det extra spännande att ni ska komma hit!
Fina A-L.

Jag är i sjunde veckan nu, illamående och gråtmild. Grynet har små paddlar till händer och fötter. Grynet vinkar till er!

Idha

Mån 12 nov 2007 23:06

Hemma från jobbet

Det är inte jätteroligt att kräkas. Idag har jag kräkts fyra gånger. Det slutade med att jag stannade hemma från jobbet. Illamåendet kommer och går. Vissa dagar känner jag ingenting, andra dagar kräks jag. Det är inte roligt, men å andra sidan vet jag ju att det kommer att vara värt det när (om) Grynet kommer ut i sommar! Det är bara så svårt att fatta att det är någon därinne. Dessutom är Grynet än så länge jättekorkad och jätteliten. Den ser inte ens ut som en människa, så hur fasen ska man förstå att det här illamåendet kommer att leda till något fantastiskt? En ny människa? Det är omöjligt att greppa!

Imorgon är det utvecklingssamtal så jag måste verkligen vara på tå. Jag grät hela kvällen igår, för ingenting, och jag är ganska gråtmild idag också. Pratade med en tjej på familjeliv som berättade att hon hade gråtit konstant i fyra veckor (vecka 6-10.)

Igår grät jag och gapskrattade om vartannat. Isak roade mig med sin tv-socksmoonwalk. Jag höll på att skratta ihjäl mig, samtidigt som tårarna rann och rann för att livet var så hemskt. Men livet var ju inte hemskt. Det var bara hemska hormoner i farten.

Jag vill bara att det ska bli vecka 13 så att man kan få berätta för alla varför man är så här mongo!

f.a.d.e.r. by Isak

Så enkelt kan man skapa sig ett nick som doftar science fiction. Allting med punkter emellan blir per automatik nördigt och tufft, och "fader" för dessutom tankarna till gud, och är det något science fiction utforskar är det gränsen mellan människa och något metafysiskt "bortom".

Jag hade ju tänkt mig att ta mitt listmakande till en helt ny nivå, med en ny lista. Dessvärre hann modern först, och jag framstår därför som en härmapa. Men äh, jag kör. I give you "Egenskaper jag hoppas grynet ärver av sin mor".

#1 - Bollkänslan. (Helst vill jag såklart att ungen ägnar sig åt balett eller kampsport, men om inte annat för skolgympan.
#2 - Rappheten
#3 - Språksinnet
#4 - Intelligensen
#5 - Den mäktiga muskeln fram på smalbenet.
#6 - Bruna ögon + blont hår.
#7 - Den skriftliga kreativiteten
#8 - Ifall det blir en flicka önskar jag såklart henne att få bli vacker som sin mor.