Påsken
Förutom de två tråkiga nyheterna var påskhelgen riktigt trevlig. Jag hann med att träffa både Nina L, Kerstin och Henrik och det är sällan jag hinner något mer än familjerna. Ninagumman var snygg som ett as som vanligt och hennes föräldrar är helt magiskt sjuka och roliga. Extramamma och extrapappa. De visade bland annat bilder på en bebis med en jättestor och röd pung. Jag nämner inga namn! Vi skrattade så att vi nästan dog!
Kerstin och Henrik bor båda i hus numera. Det känns vuxet. Vi diskuterade varför vissa skaffar så jävla många barn. Det är inte direkt så att reservbarn behövs numera. Det är liksom inte jättevanligt att folk dör. Två borde egentligen räcka, men om man vill vara säker på att barnen får åtminstone ett syskon ska man nog skaffa tre (in case en dör.) En reserv alltså. Vi funderade även på hur det skulle bli om man verkligen uppfostrade det tredje barnet till "reserv."
- Gör inte upp några planer än, vi ska se om de andra två överlever först och gör de det får du göra som du vill, men annars måste du kanske ta över syster Xs liv...
Det var hursomhelst roligt att hinna med lite Skelleftepals för en gångs skull!
Sedan går det ju inte att komma ifrån att syrran och Fredde är så jävla bra. Både jag och Isak är lyriska varenda gång vi har hängt med dem. Man kan softa eller ha hysteriskt roligt, allt funkar. Jag tror att syrrans bästa citat den senaste veckan kan vara:
- Det är skitenkelt att skära bort lite lymfkörtlar. Eller alltså. Det är ju svårare än att laga mat, men...
Sköterskan har ordet!
Wille är sjukt gammal. Kör bil och dricker öl. Går in på Balzac (på 20-års med sina äldre tennispolare.) Sluta vara så jävla cool, skitunge. Jag minns när du drog din rosa leksaksgräsklippare fram och tillbaka över tomten. Iförd blöja och ljusblå keps! :)
Roligt var också när mamma skyllde Carolas fiasko i melodifestivalen på mig.
- Ringde du verkligen? Det gick ju så jävla dåligt.
Karlssons = världens mysigaste familj. Jag, Sara och Isak var bra på Fia med knuff. Axel var skitdålig på Fia med knuff. Maten var som vanligt sjukt god hela helgen. Tuva irriterade mig. Mycket. Men det gör hon ju alltid. Isaks morföräldrars hund satte på Tuva. Girl on girl. Läckert!
Nu är det påsklov. Jag är bisarrt jävla trött, men vet inte om jag blir piggare av att inte jobba så jag ska göra ett försök på måndag. Orkar inte vara särskilt social, tyvärr, så jag förstår om jag är saknad. :) Jag saknar er med, men det ska bli bättre. Det går bara förbannat långsamt. Vi får väl se om jag fixar att jobba heltid. Doktorn pratade om en eventuell deltidssjukskrivning annars. Jag är inte peppad på det. Jag skulle förmodligen jobba lika mycket ändå för mindre pengar. Läraryrket är svårt att procentbestämma. Jag hade tänkt rätta på lovet, men jag tror att jag är för trött. Får jobba ihjäl mig efter påsk istället. Det är störigt. I många andra yrken kan någon komma och ta över efter en när man är sjuk. För mig innebär en sjukskrivning bara att högarna växer och växer och att jag förlorar pengar fastän jag måste göra jobbet i alla fall. Det är sjukt stressande och orättvist!
Jag saknar jobbet massor. Eller jag saknar jobbet jag orkade göra när jag var ogravid. Det är tråkigt att vara trött och gå hemma som en zombie. Det är faktiskt tufft att fixa en heltid som gravid. I alla fall som lärare. Man kan inte vara trött en dag som lärare. Det är fördelen med att sitta på kontor. Då kan man ju pilla navel då och då.
Jag vill inte ens tänka på hur det måste vara att jobba heltid och redan ha en unge hemma. Det måste vara skönt att vara hemma som gravid, men jag har det jobb jag har och blir bara stressad av att vara hemma. Det vore greeeejt om man hade ett jobb där man kunde vara hemma utan dåligt samvete. Å andra sidan har man förmodligen ett tråkigt jobb. Att vara in charge är kul och det är häftigt att man inte bara kan ersättas. Det är JAG som måste vara där för att saker och ting ska funka.
Nä. Nu ska jag sova. Igen.
