Det här är sant. Jag har sagt det åt flera.

Jag lever och bloggen lever, men den här veckan har varit minst sagt kaotisk. Betygen ska vara satta idag och jag är äntligen klar efter att ha jobbat dag och natt i en veckas tid. Nästa vecka och veckan efter det måste jag också jobba som en slav, men från och med den 13/6 är jag en fri kvinna!

Grynet mår bra. Sex veckor kvar till nedsläpp. 

Min nya craving: Calippo cola. Åt fyra igår. Sex i förrgår. Sex dagen innan det. Det är inte alls många kalorier i en sådan glass, tack och lov. 92 tror jag. Men satan så gott.

Jag måste vila för att överleva nästa vecka också, så därför flyr vi nu yran för vila och mat i Skellefteå hos diverse släktingar. Så jävla skönt, tycker vi båda. De senaste två åren har vi haft lägenhetsfest på yran, eftersom Ålidhem under yran övertas av 16-åringar nuförtiden. Det var bättre förr. Typ 2003. Innan alla 16-åringar invaderade området. Då var det verkligen en studentgrej.

Nu när jag är gravid vill jag verkligen inte vara på Ålidhem under yran och hade jag inte varit gravid hade vi haft husfest. Jag hade knappast hängt på fysikgränd efter klockan 17. När man inser att ens elever ska på fysikgränd är det liksom dags att inse att man har bättre saker för sig än att gå runt i diverse korridorer och vara klapp kanon. :) 

Monica: Hurra! Jag ska på yran. Jag måste ju göra det innan...
Isak: ...du blir fööör gammal?
Monica: MÄÄÄÄÄ! Nä, innan jag åker till Skellefteå...

Monica är andraårsstudent. Det är fan klart hon ska gå på yran! :P