Tjuvlyssnat
Idag när jag var ute och promenerade hamnade jag bakom en man i 30-årsåldern som pratade i telefon med sin mamma:
- Hej, det är jag.
- Jag vet. Jag borde ha hört av mig, mamma, men...
- Ja, jag vet, men jag är i Umeå nu.
- Jo, men jag kunde inte stanna längre där.
- Ja, men nu hatar jag inte Umeå längre. Ett år härifrån fick mig att inse det.
- Vad jag har gjort? Ja, först blev jag fet och deprimerad. Sen blev jag mer deprimerad när jag inte fick några jobb. Sedan blev jag vräkt. Det slutade med att jag bara satt och skar mig och kände att Umeå inte är så dumt ändå.
No kidding.
- Hej, det är jag.
- Jag vet. Jag borde ha hört av mig, mamma, men...
- Ja, jag vet, men jag är i Umeå nu.
- Jo, men jag kunde inte stanna längre där.
- Ja, men nu hatar jag inte Umeå längre. Ett år härifrån fick mig att inse det.
- Vad jag har gjort? Ja, först blev jag fet och deprimerad. Sen blev jag mer deprimerad när jag inte fick några jobb. Sedan blev jag vräkt. Det slutade med att jag bara satt och skar mig och kände att Umeå inte är så dumt ändå.
No kidding.
