Peppen är total
This is my hometown och nu är jag tillbaka. Rustad för umgänge med trevliga människor. Så jävla schysst att bara kunna träffa syrran en vardag efter jobbet, eller Nina och Erik eller mamma och pappa eller Isaks föräldrar. Igår var Isaks moster hit och idag Isaks syster.
Ta inte illa upp, Umeåbor. Er stadskärna är finare än Skellefteås. Men jag känner mig hemma nu och det är skönt. Umeå är också hemma, men på ett annat sätt. Jag kommer att sakna många människor i Umeå, men den här flytten känns så rätt!
Idag har jag varit på Alhems förskola, avdelning Skalman, med Polkan. Det ligger så sjukt fint till med en jätteskog bredvid och dagiset är dessutom nyrenoverat. Toppskick! Alla som har hört att Polly ska börja där har sagt något positivt om stället och personalen så vi känner oss väldigt nöjda med Pollys förskola. En fyraårig pojke ville ta med sig Polly hem från dagis idag. Det fick han inte.
Idag på eftermiddagen har Polly gått runt i alldeles för stora klackskor och känt sig sjukt häftig och applåderat sig själv. Hon har även haft gummistövlar på händerna. Det såg väldigt sött ut. Jag älskade när hon hamrade på sin spikbräda stående i klackskor. Det kändes så 2010!
Det är väldigt mycket att göra nu. Jobbet och lägenheten och dagis och ringa tusen olika människor om tusen olika grejer. (Motorvärmare, adressändra, telia och så vidare.) Vi är verkligen inte alls uppackade än. Saker ligger i sopsäckar, kassar och lådor överallt här hemma, men who cares? Vi bor under samma tak, det räcker gott. Den 30/11 ska det målas om och tapetseras i alla rum så efter det blir det lättare att göra fint. Det ger ingenting att börja sätta upp hyllor när det bara är tio dagar kvar. Lägenheten är verkligen skitmysig. Ni får komma och hälsa på!
November är annars en månad då folk blir surmulna har jag upptäckt, men inte ens november rår på mitt humör. Jag vägrar bli gnällig bara för att vädret suger. Life is good. Come on, everybody. Sing in the rain. With me! And my husband. And my child. And Nina. And DiscoBrittan!
Snart kommer ett roligt blogginlägg. När jag har mer tid. Kanske när flytten är klar och betygen satta.
Ta inte illa upp, Umeåbor. Er stadskärna är finare än Skellefteås. Men jag känner mig hemma nu och det är skönt. Umeå är också hemma, men på ett annat sätt. Jag kommer att sakna många människor i Umeå, men den här flytten känns så rätt!
Idag har jag varit på Alhems förskola, avdelning Skalman, med Polkan. Det ligger så sjukt fint till med en jätteskog bredvid och dagiset är dessutom nyrenoverat. Toppskick! Alla som har hört att Polly ska börja där har sagt något positivt om stället och personalen så vi känner oss väldigt nöjda med Pollys förskola. En fyraårig pojke ville ta med sig Polly hem från dagis idag. Det fick han inte.
Idag på eftermiddagen har Polly gått runt i alldeles för stora klackskor och känt sig sjukt häftig och applåderat sig själv. Hon har även haft gummistövlar på händerna. Det såg väldigt sött ut. Jag älskade när hon hamrade på sin spikbräda stående i klackskor. Det kändes så 2010!
Det är väldigt mycket att göra nu. Jobbet och lägenheten och dagis och ringa tusen olika människor om tusen olika grejer. (Motorvärmare, adressändra, telia och så vidare.) Vi är verkligen inte alls uppackade än. Saker ligger i sopsäckar, kassar och lådor överallt här hemma, men who cares? Vi bor under samma tak, det räcker gott. Den 30/11 ska det målas om och tapetseras i alla rum så efter det blir det lättare att göra fint. Det ger ingenting att börja sätta upp hyllor när det bara är tio dagar kvar. Lägenheten är verkligen skitmysig. Ni får komma och hälsa på!
November är annars en månad då folk blir surmulna har jag upptäckt, men inte ens november rår på mitt humör. Jag vägrar bli gnällig bara för att vädret suger. Life is good. Come on, everybody. Sing in the rain. With me! And my husband. And my child. And Nina. And DiscoBrittan!
Snart kommer ett roligt blogginlägg. När jag har mer tid. Kanske när flytten är klar och betygen satta.
