Kräkneboda
Igår var familjen Karlsson bjudna på kalas i Umeå hos Sara (Isaks syster) som fyllde 23 år. Det var en mycket trevlig kväll med god mat och trevligt sällskap. Vi lämnade Umeå vid 19.30 då Polly blev ovanligt gnällig redan vid 19-tiden. Vi trodde inte att det var någon fara, bara att hon var trött och ville hem. Ack så fel vi hade.
När vi kom till Djäkneboda, en mil norr om Sävar ungefär, sa Isak:
- Hon kräks.
Jag: Va?
- Hon kräks.
Jag: SKOJAR DU?
Isak: Nej, jag skojar inte.
Pollys farmor Karin var med om att Polly kräktes blodpudding en hel bussresa mellan Umeå och Skellefteå i höstas och nu var det vår tur att erfara fordonsspya. Vi stannade på Bilisten i Bygdeå och sanerade barn, bilbarnstol och oss själva. Jävlar i min låda så mycket spya en liten kropp kan producera. Det var en pöl av spya i bilbarnstolen. Killen på macken var jättesnäll i alla fall. Annars är ju Bilisten mest känt för att ha det äckligaste mackkaffet av alla. Nu ska de få lite upprättelse av mig i denna blogg. Bra service hos Bilisten i Bygdeå! (Men jävligt äckligt kaffe.)
Efter det fick vi stanna en gång före Lövånger och två efter för att rengöra barnet och fadern. Polly spydde en gång till efter det, men då fanns det inget kvar i lillmagen så Isak lyckades fånga upp alltihop i sin spypåse. Det stank spya i hela bilen. 11 mil i kräkos är inget jag rekommenderar.
Väl hemma fick Isak (fast jag erbjöd mig!) skölja av allt kräkigt. Han påstod att han "är bättre på det." Oh well, jag opponerade mig inte! Jag gick och la mig med kräkbarnet som somnade efter en stund och sedan dess har lilla pyret mått bra.
Idag ska jag arbeta, som den lärare jag är och Isak ska åka till sin mor och låna tvättmaskinen. Om ni undrar varför är ni inte begåvade.
När vi kom till Djäkneboda, en mil norr om Sävar ungefär, sa Isak:
- Hon kräks.
Jag: Va?
- Hon kräks.
Jag: SKOJAR DU?
Isak: Nej, jag skojar inte.
Pollys farmor Karin var med om att Polly kräktes blodpudding en hel bussresa mellan Umeå och Skellefteå i höstas och nu var det vår tur att erfara fordonsspya. Vi stannade på Bilisten i Bygdeå och sanerade barn, bilbarnstol och oss själva. Jävlar i min låda så mycket spya en liten kropp kan producera. Det var en pöl av spya i bilbarnstolen. Killen på macken var jättesnäll i alla fall. Annars är ju Bilisten mest känt för att ha det äckligaste mackkaffet av alla. Nu ska de få lite upprättelse av mig i denna blogg. Bra service hos Bilisten i Bygdeå! (Men jävligt äckligt kaffe.)
Efter det fick vi stanna en gång före Lövånger och två efter för att rengöra barnet och fadern. Polly spydde en gång till efter det, men då fanns det inget kvar i lillmagen så Isak lyckades fånga upp alltihop i sin spypåse. Det stank spya i hela bilen. 11 mil i kräkos är inget jag rekommenderar.
Väl hemma fick Isak (fast jag erbjöd mig!) skölja av allt kräkigt. Han påstod att han "är bättre på det." Oh well, jag opponerade mig inte! Jag gick och la mig med kräkbarnet som somnade efter en stund och sedan dess har lilla pyret mått bra.
Idag ska jag arbeta, som den lärare jag är och Isak ska åka till sin mor och låna tvättmaskinen. Om ni undrar varför är ni inte begåvade.
